Antennförstärkning
Antennförstärkning avser antennens förmåga att fokusera signalenergi i specifika riktningar. Det påverkar direkt kvaliteten på signalmottagningen. Högre förstärkning förbättrar känsligheten och signal-brusförhållandet, särskilt i krävande miljöer.
För det första har GNSS-antenner vanligtvis låg till måttlig förstärkning. Detta gör att de kan ta emot signaler från flera satelliter över himlen. Till skillnad från riktade antenner använder dessa ett rundstrålande eller hemisfäriskt mönster. Därefter mäts signalenergin i decibel relativt till en isotropisk radiator (dBi). Ett högre dBi-värde innebär att antennen fokuserar energin mer effektivt. GNSS-antenner ligger oftast mellan 0 dBi och 5 dBi. Sedan påverkar förstärkningen antennens mottagningsmönster. En välkonstruerad antenn säkerställer jämn förstärkning över det övre halvklotet. Detta möjliggör tillförlitlig spårning av satelliter på olika höjder.
Dessutom beror prestandan för förstärkningen på antenntyp och tillämpning. Geodetiska antenner erbjuder stabil förstärkning och lågt brus. De ger konsekvent prestanda under långa observationssessioner. Dessutom hjälper en enhetlig förstärkning till att minska flervägseffekter (multipath). Antenner med låg förstärkning nära horisonten dämpar reflekterade signaler från byggnader och terräng. Detta ökar mätnoggrannheten.
Det är mycket viktigt att balansera förstärkning och mönstrets form. Att öka förstärkningen för mycket kan smalna av mottagningsloben. Detta skulle kunna minska satellitsynligheten nära horisonten. Dessutom beror förstärkningen på antennens interna struktur. Patch-, quadrifilar helix- och choke ring-antenner erbjuder olika egenskaper för förstärkning. Choke ring-typen kombinerar till exempel stabil förstärkning med dämpning av flervägseffekter. Tillverkare tillhandahåller specifikationer för förstärkning och strålningsdiagram. Dessa hjälper användare att välja lämpliga modeller för sina tillämpningar. Exakta data för förstärkning är avgörande för att modellera antennens prestanda vid GNSS-bearbetning.
Att förstå hur förstärkningen beter sig hjälper till att optimera mottagarens prestanda i olika driftsmiljöer. Riktigt modellval säkerställer tillförlitliga GNSS-data under alla förhållanden.
Har du frågor?
Vilka är GNSS-frekvenserna och signalerna?
▶︎ GPS
Signaler och frekvenser
L1 C/A → 1575,42 MHz
L1C → 1575,42 MHz
L2 C → 1227,6 MHz
L2 P → 1227,6 MHz
L5 → 1176,45 MHz
▶︎ GLONASS
Signaler och frekvenser
L1 C/A → 1598,0625-1609,3125 MHz
L2 C → 1242,9375-1251,6875 MHz
L2 P → 1242,9375-1251,6875 MHz
L3 → OC 1202,025
▶︎ GALILEO
Signaler och frekvenser
E1 → 1575,42 MHz
E5a → 1176,45 MHz
E5b → 1207,14 MHz
E5 AltBOC → 1191,795 MHz
E6 → 1278,75 MHz
▶︎ BeiDou
Signaler och frekvenser
B1I → 1561,098 MHz
B2I → 1207,14 MHz
B3I → 1268,52 MHz
B1C → 1575,42 MHz
B2a → 1176,45 MHz
B2b → 1207,14 MHz
▶︎ NAVIC
Signaler och frekvenser
L5 → 1176,45 MHz
▶︎ SBAS
Signaler och frekvenser
L1 → 1575,42 MHz
L5 → 1176,45 MHz
▶︎ QZSS
Signaler och frekvenser
L1 C/A → 1575,42 MHz
L1 C → 1575,42 MHz
L1S → 1575,42 MHz
L2C → 1227,6 MHz
L5 → 1176,45 MHz
L6 → 1278,75 MHz
Vad är GNSS-efterbehandling?
GNSS-efterbehandling, eller PPK, är en metod där de råa GNSS-datamätningarna som lagrats på en GNSS-mottagare bearbetas efter själva datainsamlingen. Dessa kan kombineras med andra källor för GNSS-mätningar för att ge den mest fullständiga och noggranna kinematiska banan för GNSS-mottagaren, även i de mest krävande miljöer.
Dessa andra källor kan vara en lokal GNSS-basstation vid eller nära datainsamlingsprojektet, eller befintliga kontinuerligt aktiva referensstationer (CORS) som vanligtvis tillhandahålls av myndigheter och/eller kommersiella leverantörer av CORS-nätverk.
Programvara för Post-Processing Kinematic (PPK) kan använda fritt tillgänglig information om GNSS-satelliters omloppsbanor och klockor för att förbättra noggrannheten ytterligare. PPK möjliggör exakt bestämning av en lokal GNSS-basstations position i ett absolut globalt koordinatsystem (datum) som används.
PPK-programvara kan även hantera komplexa transformationer mellan olika koordinatsystem som stöd för ingenjörsprojekt.
Med andra ord ger det tillgång till korrigeringar, förbättrar projektets noggrannhet och kan till och med åtgärda dataförluster eller fel under mätningen eller installationen i efterhand.
Vilken GNSS-antenn fungerar bäst för RTK, PPP och PPK?
Den bästa typen av GNSS-antenn för RTK (Real-Time Kinematic), PPP (Precise Point Positioning) och PPK (Post-Processed Kinematic) beror på dina krav på noggrannhet, miljö och applikation. Vissa antennegenskaper och typer presterar dock genomgående bättre i GNSS-arbetsflöden med hög precision.
| Applikation | Bästa antenntyp | Anteckningar |
|---|---|---|
| RTK (rover/bas) | Mätningsklass eller choke ring | Choke ring för bas; mätningsklass för rover |
| PPK (UAV:er, mobil kartläggning)
PPP (statisk eller dynamisk) |
Mätningsklass eller helikal
Mätningsklass eller choke ring |
Kompakt med bra hantering av fascentervariation (PCV)
Ett stabilt fascentrum är avgörande |
Om du arbetar med GNSS/INS-lösningar från SBG Systems bör du använda antenner som officiellt rekommenderas eller har testats för kompatibilitet med systemets GNSS-mottagarkapacitet (t.ex. multiband/multikonstellation) för att säkerställa optimala resultat i RTK-, PPP- och PPK-arbetsflöden.