Oavsett om du vandrar i vildmarken eller kör längs en trafikerad stadsgata är GNSS en pålitlig följeslagare som guidar dig med högsta precision. Även om den påverkas kraftigt av jonosfärisk aktivitet, så kallade jonosfäriska fel, erbjuder vi en ny lösning för att korrigera detta: Qinertia med sitt Ionoshield-läge.
Introduktion till GNSS
Global Navigation Satellite System (GNSS) avser en konstellation av satelliter som sänder signaler från rymden och överför positions- och tidsdata till GNSS mottagare. Jordbruk, kartläggning, transport, navigering –GNSS tekniken har ett brett spektrum av tillämpningar inom olika branscher och i vardagslivet.
Några av de mest framstående GNSS -systemen som används idag är:
- Global Positioning System, eller GPS, som utvecklats av det amerikanska försvarsdepartementet, är ett nätverk av satelliter som kretsar runt jorden. För närvarande finns det 30 GPS-satelliter i drift. Dessa satelliter sänder kontinuerligt ut signaler som innehåller information om deras exakta position och tid.
- GLONASS (Global Navigation Satellite Systems) är ett satellitbaserat navigationssystem som utvecklats av Ryssland. Systemet bestod ursprungligen av 24 satelliter.
- Galileo är Europeiska unionens globala satellitnavigeringssystem. Syftet är att tillhandahålla ett oberoende positionsbestämningssystem för Europa och andra regioner.
- BeiDou Navigation Satellite System, eller BDS, är Kinas satellitnavigeringssystem ( GNSS). Systemet hade inledningsvis regional täckning, men i och med att BeiDou-3-konstellationen färdigställts tillhandahåller det nu globala navigeringstjänster.
Atmosfäriska fel
En av de viktigaste orsakerna till fel vid positionering med GNSS kan hänföras till atmosfären. Eftersom satelliterna och GNSS -signalmottagarna befinner sig långt ifrån varandra färdas GNSS -signalen tusentals kilometer mellan satelliten och mottagaren. Under denna färd passerar signalen genom atmosfäriska skikt.
Jonosfären är det atmosfärsskikt som ligger mellan 50 och 1 000 km ovanför jorden. Detta yttre skikt av jorden innehåller elektriskt laddade partiklar som kallas joner. De påverkar överföringen av GNSS -signalen avsevärt och orsakar förvrängning och fördröjning.
Eftersom atmosfäriska fel är svåra att förutsäga på grund av deras föränderliga natur är det svårt att fastställa deras exakta inverkan på de beräknade positionerna.
De förseningar som orsakas av jonosfärisk aktivitet kan variera beroende på:
- Tid på dagen
- Årstiden
- Geografiskt läge
- Solaktiviteten
Referensvärden
Atmosfäriska fel beror också på avståndet mellan referensbasstationen och rover-mottagaren. Avståndet mellan basstationen och rovern kallas baslinje. Om man inte tar hänsyn till baslinjefelen kan de orsaka betydande positionsfel, särskilt vid tillämpningar med långa baslinjer.
Basstationen är installerad på en exakt känd plats. Den beräknar GNSS fel och skickar kontinuerligt korrigeringar till rover-mottagaren.
Rover-mottagaren använder sedan dessa data för att korrigera alla fel och beräkna den exakta positionen. Detta fungerar bra när basstationen och rovern befinner sig nära varandra.
Vi vet att när flera mottagare placeras bredvid varandra i ett öppet område tenderar de att ha likartade fel. Både basstationen och rovermottagarna upplever samma fördröjning på grund av jonosfären och har därför identiska fel. Detta kallas ett standard GNSS sfel.
Tack vare denna unika egenskap kan vi beräkna det relativa avståndet mellan mottagarna mer exakt. Detta gör det enklare för systemen att korrigera atmosfäriska fel.
Varför är just långbaslinje så intressant just nu?
När baslinjen är lång medför den jonosfäriska aktiviteten betydande avvikelser mellan basstationen och rovern. När solaktiviteten ökar, ökar även fluktuationerna i jonosfären.
Vart elfte år vänds solens magnetfält helt.
Detta leder till ökad solaktivitet (topp mellan 2023 och 2025). Många moderna korrigeringsprogram erbjuder lösningar för att ta hänsyn till den långa baslinjen och solaktiviteten.
Hur kan användare av GNSS minimera effekterna av ökad jonosfärisk aktivitet?
För att minska effekterna av ökad jonosfärisk aktivitet på verksamheten vid GNSS :
- Se till att dina GNSS -sensorer har den senaste programvaran för att få bästa möjliga prestanda vid spårning och positionering med GNSS.
- Utnyttja olika GNSS -system som GPS, GLONASS, Galileo och Baidu, om de är tillgängliga. Detta ökar antalet observationer som används för positionering och ger tillgång till ett bredare spektrum av spårade GNSS -signaler. Mer data leder till högre tillförlitlighet.
- Vid högprecisionsmätningar bör man utföra två eller flera mätningar vid olika tidpunkter och under varierande jonosfäriska förhållanden.
- Kontrollera det aktuella inflytandet från jonosfären i ditt område med hjälp av olika leverantörer av GNSS -korrigeringstjänster.
- Välj en metod för korrigering av ” GNSS ” som passar dina behov.
GNSS Felkorrigeringar: RTK jämfört med PPK
Föreställ dig en värld där allt är perfekt: inga fel från de enheter som tar emot signaler, inga problem från satelliterna och inga störningar från atmosfären. I denna ideala värld skulle GNSS kunna fastställa positioner med otrolig precision.
Men i verkligheten kan fel uppstå. Det finns ett sätt att minska dessa fel. Det är just vad olika typer av differentiell GPS, eller DGPS, gör. DGPS fungerar genom att använda information från flera mottagare för att uppskatta felen och eliminera dem.
Tillämpningar, såsom lantmäteri, kräver högre precision. Detta beror på tekniken och mottagarens korrigeringsförmåga.
Olika korrigeringsmetoder kan tillämpas för att hantera fel på mottagarsidan:
- Real-Time Kinematic (RTK)
- Efterbearbetad kinematik (PPK)
RTK-korrigeringar
RTK använder en referenspunkt, till exempel en basstation, som ligger nära den GPS-enhet vars position vi vill bestämma (kallad rover).
Genom att veta var basstationen befinner sig och med hjälp av en algoritm kan RTK eliminera fel som både basstationen och rovern delar. Dessa fel kan härröra från satelliterna och/eller atmosfären.
För att korrigera fel från atmosfären måste rovern och basstationen utsättas för samma fel. Det är därför de måste befinna sig nära varandra.
Tack vare RTK kan GPS-mätningar bli exakta med en noggrannhet på upp till 1 centimeter. RTK-metoden är mycket effektiv för exakta GPS-lösningar, särskilt vid lantmäteri.
PPK-korrigeringar
PPK möjliggör noggrann efterbearbetning av data från ” GNSS ” för att förbättra kvaliteten på positionsinformationen. Det är särskilt värdefullt i situationer med svåra signalförhållanden för ” GNSS ”, eftersom det ger mer tillförlitliga och exakta resultat.
Det används i stor utsträckning inom tillämpningar som kartläggning med drönare, geodetiska mätningar och tillgångshantering.
Nu är den stora frågan vilken korrigeringsmetod som är bäst? Detta beror på ett antal faktorer, såsom plats, baslinjelängd, jonosfärisk aktivitet, noggrannhetskrav, tillförlitlighet och budget.
RTK och PPK – metoder för felkorrigering vid GNSS
Låt oss jämföra två av de mest populära korrigeringsmetoderna:
| Kriterier | RTK | PPK |
|---|---|---|
| Datakorrigering | Ger realtidskorrigering av de insamlade positionsuppgifterna. | Samlar först in alla platsdata och utför korrigeringen på annan plats. |
| Efterbearbetning | Kräver ingen efterbearbetning av data och därmed behövs ingen programvara för efterbearbetning. | Kräver specialprogramvara. |
| Signalstyrkan mellan basstationen och rovern | Det måste finnas en konstant förbindelse mellan basstationen och rover-mottagaren. Om signalen bryts leder det till dataförlust och därmed till fler fel. | Kräver inte någon stark signalstyrka mellan basstationen och den mobila mottagaren. |
| Arbetsmiljö | Fungerar bäst under öppna himmelsförhållanden, när det inte finns några hinder som träd, byggnader och berg. När något blockerar GNSS -signalerna är det svårt att upprätthålla en tillförlitlig noggrannhet. | Behåller en noggrannhet på decimeternivå även på platser med hinder (tunnlar, broar, dalar). Detta är möjligt tack vare algoritmiska tekniker som till exempel ”Backward-Forward”-bearbetning. |
| Referensvärden | Fungerar för baslinjer på upp till 30 km. | Utvärderar och kompenserar för jonosfäriska fel vid längre baslinjer. |
| Återvinning av skadade stockar | Ej tillämpligt | Det går att återställa en skadad logg som påverkats av stark solaktivitet med hjälp av ”long baseline a posteriori” |
| Solaktivitet | Tar inte hänsyn till solaktiviteten vid beräkningen av data. | Tar hänsyn till solaktiviteten för att välja mellan lägena ”Long” och ”Short”. |