Hem Teknologi Effekten av atmosfäriska fel på RTK- och PPK-bearbetning

Effekten av atmosfäriska fel på RTK- och PPK-bearbetning

I våra tidigare artiklar om noggrannhet diskuterade vi GNSS, dess felkällor och hur RTK mildrar dem genom att anta att basstationen och rovern är tillräckligt nära för att atmosfäriska fel ska elimineras via dubbeldifferensberäkningar. Atmosfäriska skikt är dock ofta heterogena, vilket innebär att denna metod kanske inte helt eliminerar felen, vilket leder till sämre noggrannhet.

Jonosfären är en avgörande del av jordens övre atmosfär, belägen på ungefär 50 till 1 000 kilometers höjd över jordens yta.

Figur 1: Atmosfäriska skikt (källa: NASA)

Solstrålning träffar partiklar i detta atmosfärsskikt, vilket resulterar i förekomsten av fria elektroner och joner (atomer som har tagit upp eller förlorat elektroner). Joniseringsgraden varierar med höjd, solaktivitet och tid på dygnet.

Polarsken är en synlig konsekvens av denna jonisering i den övre atmosfären. När det gäller radiokommunikation, och i synnerhet sändning av GNSS-signaler, skapar dessa laddade partiklar fördröjningar på signalerna när de passerar genom jonosfären. Eftersom GNSS grundläggande förlitar sig på att kunna ta hänsyn till den tid det tar för signalerna att färdas, har dessa fördröjningar en stor inverkan på GNSS-noggrannheten.

Vid hög solaktivitet kan påverkan bli ännu mer utmanande: jonosfärisk scintillation kan försämra signalerna så att de blir oanvändbara för navigation. Solstormar kan också orsaka permanenta eller tillfälliga avbrott på infrastruktur. Här är några exempel:

  • Mars 1989: stora elavbrott observerades efter en solstorm
  • Juli 2000: radiostörningar och satellitfel
  • Februari 2022: 40 Starlink-satelliter förstördes av en solstorm

Jonosfärens laddningsnivå uppvisar periodiska mönster som påverkas av solaktivitet, säsongsvariationer och dagliga förändringar.

Solcykler

Solcykeln avser den ungefär 11-åriga cykeln av förändringar i solens aktivitet. Denna cykel kännetecknas av att antalet solfläckar på solens yta ökar och minskar. Solfläckar är tillfälliga fenomen på solen som ser ut som mörka fläckar och är förknippade med intensiv magnetisk aktivitet.

Solcykeln kan delas in i två huvudsakliga faser: solminimum och solmaximum. Under solminimum har solen färre solfläckar och dess totala aktivitet är relativt låg. När cykeln fortskrider mot solmaximum ökar antalet solfläckar tillsammans med en förhöjd solaktivitet.

Under perioder med hög solaktivitet upplever jonosfären en ökad elektrontäthet, vilket förstärker den jonosfäriska fördröjningseffekten på GNSS-signaler.

Sedan 2020 har solaktiviteten ökat, med hög aktivitet registrerad sedan andra hälften av 2022 och en topp som förväntas 2025. Denna höga aktivitet leder till generellt sämre GNSS-prestanda och gör det svårare att uppnå RTK-fix.

Figur 2: Utveckling av solaktiviteten sedan 2012 (källa: NOAA)

Säsongscykler

Säsongsförändringar spelar en avgörande roll för jonosfärens beteende. På norra latituder uppvisar vår- och höstmånaderna generellt högre joniseringsnivåer på grund av ökad solstrålning, medan sommar- och vintermånaderna har lägre jonisering.

Dessa säsongsvariationer påverkar GNSS-signalerna olika, vilket bidrar till den totala variationen i positioneringsnoggrannhet.

Dagliga variationer

Dagliga variationer i jonosfären påverkas av jordens rotation och solens position. När jorden roterar upplever olika regioner varierande nivåer av jonisering. I diagrammet nedan står TECU för Total Electron Content Unit, vilket karakteriserar jonosfärens aktivitet och även relaterar till den Extra fördröjning som signalerna utsätts för.

Figur 3: Daglig & säsongsvariation (källa:

Plats

Utöver de ovan nämnda cykliska, säsongsbetonade och dagliga variationerna har platsen på jorden stor inverkan på den jonosfäriska aktiviteten. Den genomsnittliga jonosfäriska aktiviteten är högre runt den geomagnetiska ekvatorn.

Typiska exempel på daglig jonosfärisk aktivitet vid två datum

Beroende på vilken teknik som används i GNSS-mottagaren varierar effekterna av atmosfäriska fel.

RTK-mottagare på ingångsnivå klarar oftast inte av denna påverkan och kan uppleva lägre RTK-fixeringsfrekvens eller längre konvergenstider.

GNSS-mottagare av högre klass (geodetiska) eller efterbearbetningsmotorer kan integrera en viss nivå av jonosfärisk mitigering som kan baseras på två huvudsakliga tekniker:

  • Specifik mätkombination som kallas Iono Free, även benämnd som L3 i vissa vetenskapliga publikationer.
  • Uppskattning av jonosfäriska fel genom att använda dedikerade tillstånd i navigeringsfiltret

Båda metoderna har för- och nackdelar men medför vanligtvis betydligt högre brus och/eller längre konvergenstid.

För att på bästa sätt stödja våra kunder har vi för Qinertia 4 utvecklat en banbrytande teknik för att korrigera effekten av den höga jonosfäriska aktiviteten: Ionoshield.

Ionoshield utnyttjar hela kraften hos PPK för att tillhandahålla tillförlitliga centimerstora RTK-fixeringslösningar även under svåra GNSS-förhållanden och hög jonosfärisk aktivitet. Ionoshield är en algoritm för mitigering av atmosfäriska fel. Den använder observationer på basstationen och moven för att bestämma de fel som orsakas av jonosfären och troposfären.

Den använder alla tillgängliga frekvenser och konstellationer för att uppskatta de atmosfäriska felen och kompensera för dem. En intelligent strategi minimerar konvergenstiden medan framåt-/bakåt-/sammanslagningsbearbetningen slutför processen för att sikta på en nollkonvergens-tid, även under krävande förhållanden.

Slutligen samverkar Ionoshield med den inbyggda RAIM-algoritmen för att upptäckta och utesluta eventuella felaktiga satelliter på grund av jonosfäriska problem som scintillering.

Med detta tillvägagångssätt ger Ionoshield betydande fördelar:

  • Oöverträffad kapacitet att uppnå RTK-fix och uppvisa centimer-noggrannhet
  • Inget tillfört brus till skillnad från andra jonosfäriska bearbetningstekniker som ionofree-kombination
  • Tar full nytta av moderna multifrekvensmottagare för att öka precisionen & robustheten med tre frekvensers fullständiga konstellationers PPK
  • Fungerar även i landapplikationer (lätta till medelstora stadsmiljöer).

För att göra Ionoshield så enkelt att använda som möjligt integrerar Qinertia också ett automatiskt valalternativ. Detta automatiska alternativ bedömer den jonosfäriska aktiviteten innan bearbetningsläget väljs: enkelbas-PPK, Ionoshield PPK eller VBS. För avancerade användare är det också möjligt att välja bearbetningsläge manuellt.

Även om Ionoshield erbjuder enorma fördelar finns det vissa förutsättningar:

– Minst en dubbelfrekvens GNSS-mottagare (L1/L2 föredras) vilket är en självklarhet på alla SBG Systems-produkter. Ionoshield drar också full nytta av tillgången på en triband (L1/L2/L5) GNSS-mottagare för ökad noggrannhet!

– Loggningslängd och fri sikt: Ionoshield kan konvergera snabbt. Under extrema förhållanden där den jonosfäriska aktiviteten är hög, med stora skillnader mellan de fel som observeras av basstationen och moven, kan dock Ionoshield behöva längre konvergenstid.

Om du är intresserad av att testa hur Ionoshield förbättrar dina data är du välkommen att kontakta oss.

Kontakta oss